Neptunbolagets bortglömda sponsring av Vasa

Sponsring, hur började det?

Jag är ju maskinist i botten och hade förmånen att få börja min yrkesverksamma karriär på Bergnings- och Dykeriaktiebolaget Neptun.

Mäkta stolt är jag över att ha varit anställd i det bolag som 1961 bärgade regalskeppet Vasa i Stockholm, som sjönk på sin jungfrutur 1628 utanför Stockholms slott - och är Sveriges sedan flera år mest besökta turistmål! Neptunbolagets insats gjordes utan kostnad för svenska staten, alltså oss svenskar.

Hur kom det sig att ett rederi satsade ca 4 miljoner ur egen ficka för att bärga något som senare blivit en av Sveriges största attraktioner utan att marknadsmässigt utnyttja detta? Jag vet inte. Är det inte fantastiskt, 4 miljoner i början av 1960-talet! Idag skulle det säkert kostat minst fem gånger så mycket!

Det var dock inget tacksamt arbete till att börja med. Det var till och med så att man från myndigheterna hade fräckheten att försöka få Neptun att skriva på en klausul med böter om man skulle misslyckas!

Tack vare Prins Bertils rådiga medling kom parterna överens och bärgningen kunde fortsätta med ett lyckat resultat. Kapten Hedberg som ansvarade för bärgningen gjorde ett strålande jobb!

Neptun syntes mycket i TV under bärgningen, men jag upplever att svenska Marinen tog mer ära åt sig än Neptun fick. Någon borde göra en TV-dokumentär om detta, forska i hur man tänkte och vad Neptun fick tillbaka av denna satsning.

Vasamuseet i Stockholm visar bilder och skisser från bärgningen på sin rapportwebb och skriver att det var "ett synnerligt farligt och svårt arbete" och "Dykarna jobbade i total mörker i iskallt vatten på 30 meters djup. Risken var stor att skeppet skulle rasa samman över dem under arbetet med de smala tunnlarna. Skeppets hållfasthet var inte känd." Men det står inte ett ord om att arbetet utfördes och dessutom finansierades av Neptunbolaget på Lidingö. Det är dåligt.

Jag får, som Gunde skulle sagt, "ståpäls" av att tänka på Neptuns dykare, som med dagens mått mätt använde primitiv utrustning för att i leran ta sig under fartyget. Med hjälp av mamuthmunstycken (ungefär som en spolslang med ejektor för att suga bort leran) grävde man kanaler under det flera hundra år gamla fartyget för att få de vajrar som sedan lyfte Vasa på plats.

Tack, Neptunbolaget för att ni tog er tid att ta upp henne!
Det Neptun gjorde då skulle förmodligen inte kunna ske i dagens kvartalsbokslutsstyrda samhälle.
Klicka här för att se bilder ur Vasamuseets bildbank Gå till bild 199, nedanför mitten på sidan. Där finns ett 10-tal bilder och ritningar på hur bärgningen gick till.).